Syftet är att förklara hur köpbeteendet i Sverige påverkas av sociala medier samt hur det skiljer sig mellan Demografiska faktorer. Studien genomfördes med en enkätundersökning utförd på svenska konsumenter. Slutsatsen är att de Demografiska faktorerna har mycket liten påverkan på köpprocessen på sociala medier för svenska konsumenter. Vad som hade mer inverkan var beroende på hur konsumenten använde sociala medier..

Syftet är att förklara hur köpbeteendet i Sverige påverkas av sociala medier samt hur det skiljer sig mellan Demografiska faktorer. Studien genomfördes med en enkätundersökning utförd på svenska konsumenter. Slutsatsen är att de Demografiska faktorerna har mycket liten påverkan på köpprocessen på sociala medier för svenska konsumenter. Vad som hade mer inverkan var beroende på hur konsumenten använde sociala medier..

Uppsatsen belyser frågan om det finns demografiska skillnader som påverkar personer när de ska välja en aktie att investera i. Utgångspunkten för uppsatsen är en enkätundersökning som genomfördes under två olika aktiviteter anordnade av Aktiespararna under våren 2009 i Värmland. Utifrån tidigare forskning undersöker jag i min uppsats om de demografiska skillnaderna: kön, ålder, månadsinkomst och utbildningsbakgrund påverkar personer inför deras val av aktier att investera i. För att undersöka om det finns några demografiska skillnader, så använde jag mig av en enkät med fasta svarsalternativ som deltagarna på de båda aktiviteterna fick besvara. Enkäten var utformad så att respondenterna även hade möjlighet att på sista frågan, om varför de väljer att investera i en viss aktie förutom de sju redan fasta svarsalternativen kunna välja ett åttonde eget svarsalternativ: ?Annat?. Där kunde respondenterna välja att själva beskriva deras egna motiv till att de valde att investera i just en viss aktie. Resultatet av min enkätundersökning visar att de demografiska skillnaderna i viss mån påverkar personers val av aktier.

Tiden människan spenderar på sin arbetsplats är en stor del av ens liv, därför är det fundamentalt för välbefinnandet att undersöka vilka faktorer som är avgörande för att du ska trivas där. Denna studie ämnade undersöka demografiska skillnader, exempelvis stora och mindre åldersskillnader mellan anställd och närmsta chef, detta ställde vi i relation till anställdas attityd till ledarskap och andra trivselfaktorer. Datainsamlingen bygger på en enkätundersökning konturerad utifrån utvalda frågor från två tidigare, redan väl beprövade mätinstrument. Resultaten indikerar att det fanns ett signifikant samband mellan Tiden anställd och chef har arbetat tillsammans och attityd till ledarskap. Det fanns även signifikanta skillnader mellan personer som jobbade inom den privata kontra offentliga sektorn i relation till upplevt socialt stöd..

Det är sedan tidigare känt att den s k bokföringseffekt som uppstår vid sjunkande döds- och födelsetal kan ha en positiv effekt på ekonomisk tillväxt.  Ekonomisk och demografisk data visar emellertid att många av de länder som haft en hög hastighet i den demografiska transitionen, även har upplevt en högre ekonomisk tillväxttakt. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka huruvida det finns en korrelation mellan hastigheten i den demografiska transitionen och ekonomisk tillväxttakt. Efter att ha genomfört statistiska tester, såsom bl a parvisa korrelationer och regressionsanalyser, kan vi dra slutsatsen att en korrelation mellan dessa variabler råder, samt att hastigheten i den demografiska transitionen spelar roll och kan förklara en del av den ekonomiska tillväxten i de undersökta länderna..

Bakgrund: Varningsklockor ringer från alla håll och kanter att välfärdssystemen står inför en utmaning. Det uppstår en svårlöst ekvation då det finns ett gap mellan utbud och efterfrågan, samtidigt som välfärdssystemens värderingar måste upprätthållas. Denna problematik brukar benämnas ?det långsiktiga finansieringsproblemet?. Detta problem kan definieras som ett problem där efterfrågan på välfärdstjänster överstiger utbudet.

Ungdomarna idag tillhör en generation som kallas för Generation Y och de särskiljer sig från tidigare generationer med ett antal karaktäristiska drag. Dock, är det inte endast dessa drag som kan urskiljas utan även ett annorlunda riskbeteende gentemot tidigare generationer. Experter är eniga om att det finns ett flertal faktorer som påverkar individers riskbenägenhet och att faktorerna varierar beroende på individens ålder. Detta leder oftast till att när ämnet undersöks, riktar forskarna in sig på en viss åldersgrupp eller generation. Det begränsat med forskning som specifikt tar upp Generation Y och riskbenägenhet. Därav är syftet med denna forskning att undersöka hur utvalda Demografiska faktorer påverkar riskbenägenheten hos studenter ur Generation Y. Uppsatsen antog en positivistisk forskningsfilosofi med ett beskrivande syfte.

Europa står i dag inför stora demografiska förändringar med en allt äldre befolkning och minskade födelsetal. Tidigare forskning visar att förändrade levnadsförhållanden samt ekonomisk tillväxt har varit en bidragande orsak till att befolkningsstrukturen har förändrats. Eftersom det främst är politiker som fattar beslut angående åtgärder, fann vi det intressant att studera hur politikerna väljer att bemöta de demografiska förändringarna samt undersöka om det finns distinkta skillnader i politiken utifrån Esping-Andersens kategorisering av välfärdsstater. Syftet med denna undersökning var att finna om politikerna i Sverige och Spanien bemöter de demografiska förändringarna på olika sätt eftersom länderna tillhör olika välfärdsstater. Resultatet visade att några av de förslag som presenterades var utökad barnomsorg, bättre villkor för föräldrar att kombinera arbete och familjeliv, ökad pension samt förbättrad äldrevård.

Syftet var att utreda omvårdnadspersonalens attityd gentemot patienter med ett drogmissbruk och att fastställa Demografiska faktorer som kan påverka denna attityd. En litteraturstudie gjordes, där relevant vetenskaplig litteratur insamlades, analyserades och bearbetades. Materialet som användes i denna process var elva vetenskapliga artiklar, som samtliga beskrev resultatet av en genomförd studie. Samtliga artiklar granskades för sin vetenskaplighet enligt kriterier för evidensbaserad omvårdnad. Det finns en allmänt negativ attityd bland omvårdnadspersonal gentemot patienter med drogmissbruk.

Bakgrund: Alkoholkonsumtion under graviditet är skadligt för fostret. De flesta kvinnor i Sverige dricker alkohol året innan de blir gravida. Under graviditet drar de flesta kvinnor ner på sin alkoholkonsumtion men svenska studier har visat att 6-30% fortsatte att dricka alkohol under graviditet. Syfte: Att undersöka gravida kvinnors alkoholanvändning före och under graviditet i relation till demografiska och socioekonomiska faktorer. Metod: 3390 kvinnor rekryterades mellan september 2012 och juli 2013 från mödravården i Mellansverige.

Huvudsyftet med denna uppsats är att genom användning av receptionsanalys studera vad två reklamfilmer som anses vara normbrytande mot den heteronormativa könsordningen kan väcka för uppfattningar hos en heterosexuell publik. I denna studie kommer det dels att undersökas de attityder som kan uppstå när respondenter ser utvalda reklamfilmer och dels diskutera bakomliggande orsaker till deras attityder utifrån respondenternas Demografiska faktorer. För att kunna få ett kunskapsunderlag inom detta område kommer jag således att använda mig av olika teorier om bland annat publikforskning, attityder, bakomliggande orsaker för uppfattningar och marknadsföringsknep. Mitt empiriska material kommer att vara i form av kvalitativa fokusgruppsintervjuer med tio bestämda respondenter. Respondenterna kommer i följning att fördelas i två fokusgrupper med hänsyn till respondenternas ålder för att slutligen kunna diskutera för en jämförelse.

I princip strävar alla arbetsplatser efter att skapa en mångfald med olika demografiska egenskaper bland sin personal. Tittar man bland platsannonser är det ofta arbetsgivaren skriver att de välkomnar sökande med olika demografiska egenskaper, detta för att skapa en blandning av olikheter bland sin personal. Anledningen till att man vill ha mångfald bland sin personal skiljer sig säkert åt mellan företagen, men vi tror att de flesta är överrens om att olikheter gör att företaget får fler infallsvinklar på hur saker kan utföras, vilket också kan skapa mer kreativitet. Men hur ser det då ut i butiker? Kan och vill man även i butiker skapa en heterogen arbetsstyrka utifrån demografiska egenskaper?I vår uppsats har vi intervjuat fyra butikschefer för att försöka ta reda på vad dessa butikschefer har för uppfattning angående heterogena personalstyrkor.

Syfte Syftet är att ta reda på vilka olika faktorer människor som flyttat till Uddevalla kommun under 2009 anser ha varit avgörande för deras val av bostadsort utifrån demografisk, socioekonomisk och geografisk indelning.Frågeställningar Vilka grupper flyttar till Uddevalla kommun?Vilka bakomliggande faktorer som avgjort valet att flytta till Uddevalla kommun?Hur/om de avgörande faktorerna skiljer sig mellan olika grupper?Finns det några faktorer som är unika eller framträdande med Uddevalla kommun jämfört med Sverige i stort?Vad kan Uddevalla kommun göra för att stimulera inflyttningen?Metod Kvantitativ studie om migranter till Uddevalla kommun under 2009 och deras preferenser.Resultat Uddevallas inflyttare följer det nationella mönstret och utgörs främst av unga personer och personer med svag ställning på arbetsmarknaden. Vad som utmärker Uddevalla jämfört med landet i stort är att många skattar naturfaktorer högt, såsom att Uddevalla är havsnära, att det finns vacker natur och möjligheten till friluftsliv. Uddevallas migranter lägger också mindre vikt vid arbets- och studierelaterade faktorer, sociala faktorer och ekonomiska faktorer än vad nationella studier har visat. Tittar man på skillnaderna mellan de olika demografiska och socioekonomiska grupperna så är det framför allt skillnader i service- och infrastrukturfaktorer som förändras beroende på de behov som främst de demografiska och socioekonomiska egenskaperna ger upphov till.I fråga om hur Uddevalla bör marknadsföra sig så är det första steget att se till att samhällsservicen och infrastrukturen fyller behoven hos medborgarna.

Många skribenter har riktat hård kritik mot revisionsbranschen under senare år. Kritiken innefattar skilda områden men mycket av den kan härledas till revisionsbranschens incitamentsstruktur och detta aktualiserar frågan om vad som driver revisorer.Denna uppsats grundar sig i motivationsteori och syftar till att studera vad som driver revisorer. Vi studerar detta genom att undersöka varför de väljer att skaffa sig en professionell titel. Vi syftar även till att undersöka demografiska skillnader i Sverige för att se om revisorer i olika sammanhang skaffar sin titel av olika skäl.Studien är en enkätundersökning som besvarats av cirka 30 procent av Sveriges auktoriserade eller examinerade godkända revisorer. Vi ser att den viktigaste anledningen som revisorer anger för att skaffa sig en titel är praktiska skäl.

I den konkurrensutsatta bankmarknaden har det blivit viktigare att utveckla kundrelationerna då det är ett bra sätt att differentiera sig från varandra. Avsikten med studien är att förklara och analysera vilken inverkan Demografiska faktorer har på lojalitet.I teorin har det framförts en presentation på relationsmarknadsföring och dennes betydelse i dagens samhälle. Efteråt har vi utifrån tidigare forskning beskrivit oberoende variabler som kundnöjdhet, förtroende, kommunikation, engagemang, kompetens och beroende variabeln kundlojalitet. Därefter har en presentation av Demografiska faktorerna kön, ålder, inkomst och kultur framförts. Dessa faktorer har varit basen för utveckling av vår undersökningsmodell.